Hundspåret.
Bestämde mig för att Norna och Sacha skulle få mortionera lite så jag skicka in dom i bilen och körde iväg till hundspåret som Norsjö hundkörare brukar använda sig av på vintern.
Här är det fritt att släppa hundarna lösa, så länge man har någolunda pli på dem, och promenera varvet runt som tar ungefär en timme. Bra att jag tog med mig stövlarna även om de säger att det är lite vatten i år (undrar vem som har kommit fram till det!) och hundarna var mer bruna än vita när vi kom hem och fick spola av sig innan dom fick lägga sig i soffan och vila.
Tror att hundarna sprang minst en mil medans jag gick 4 km. Man skymtar dom lite i förbifarten när de bestämmer sig för att byta sida av stigen. Man hör att det rasslar lite i skogen och ser någon vit rygg. Men dom är ju inte så långt borta.
Fast idag gjorde Sacha en ordentlig avstickare och hitta inte åt mig fast jag ropade och klappade händer så att hon skulle höra vars jag var. Tillslut började hon skälla och vi hittade varandra efter några minuter.
Efter detta så gick hon inte långt ifrån och såg till att jag inte försvann för henne. Stackars liten :)
Så här ser dom ut in action, fast tänk att det är ganska mycket skog och buskar dom ska hoppa mellan och över. (bilden är tagen förra sommaren hos min syster på deras bakgård)
Första bron på hundspåret
Vy från hundspår
Vid den andra bron på hundspåret. Fantastiskt vackert där.
Här är det fritt att släppa hundarna lösa, så länge man har någolunda pli på dem, och promenera varvet runt som tar ungefär en timme. Bra att jag tog med mig stövlarna även om de säger att det är lite vatten i år (undrar vem som har kommit fram till det!) och hundarna var mer bruna än vita när vi kom hem och fick spola av sig innan dom fick lägga sig i soffan och vila.
Tror att hundarna sprang minst en mil medans jag gick 4 km. Man skymtar dom lite i förbifarten när de bestämmer sig för att byta sida av stigen. Man hör att det rasslar lite i skogen och ser någon vit rygg. Men dom är ju inte så långt borta.
Fast idag gjorde Sacha en ordentlig avstickare och hitta inte åt mig fast jag ropade och klappade händer så att hon skulle höra vars jag var. Tillslut började hon skälla och vi hittade varandra efter några minuter.
Efter detta så gick hon inte långt ifrån och såg till att jag inte försvann för henne. Stackars liten :)
Så här ser dom ut in action, fast tänk att det är ganska mycket skog och buskar dom ska hoppa mellan och över. (bilden är tagen förra sommaren hos min syster på deras bakgård)
Första bron på hundspåret
Vy från hundspår
Vid den andra bron på hundspåret. Fantastiskt vackert där.
Kommentarer
Trackback
