Släktträff

Idag så har vi haft våran årliga släktträff ,på min mors sida, i Lilhomträsk folkhögskola där det var som vanligt väldigt kallt. Hade lurat iväg Jens ganska tidigt så vi var bland dom första att komma fram. Men efter en halvtimme hade de allra flesta anlänt utom min lillasyster med familj. Dom var tidsoptimister idag och klev upp 9.30 när vi skulle vara i skolan 10 ungefär och man beräknar att bilfärden är på ca 20 minuter.
Så vi fikade och småpratade lite först innan vi åt lunch, vilket i sig inte känns så vanligt att göra, så det blev över ganska så mycket palt. Efter maten gick vi ut till grillringen och satt där en liten stund innan min moster och mamma bar ut fikat till oss. Så det var bara att börja om att fika igen.

Försökte oss på plockepinn i jätteformat men det det var så få som ville vara med så det slutade med att kusinbarnet gjorde en hinderbana där man skulle springa fram till rutchkanan, åka nedför den och sedan springa tillbaka till gungställningen för att komma i mål. Detta resulterade i att han vann varenda gång och han var mycket nöjd med det.
Vi andra försökte smälta all mat och fika som det hade bjudits på och jag var som vanligt en papparazzifotograf och har kort på alla som var där utom mig själv. (Eller storasyster lånade kameran och där hamnade jag på någon bild i alla fall.)
Några följde barnen på en promenad upp till en ladugård där det finns en massa kor som dom kunde titta på och sedan var det dax att åka hem igen. Det blev ett helt kramkalas innan vi satt oss i bilarna och körde hem.

Vädret var helt fantastiskt, sol hela dagen och varmt. Tyckte dock att det var lite för blåsigt ibland med man ska inte klaga i onödan. Tyvärr kunde alla mina kusiner inte komma eftersom någon jobbade och något kusinbarn var sjuk. Men jag hade väldigt trevligt och jag längtar redan till nästa år, hoppas bara att vi har lika tur med vädret då också.

Brännbollen blev i år inställd eftersom några älgjägare hade ställt upp sina bilar på fotbollsplanen där vi brukar spela. Vi hade i och för sig kunnat spela men jag skulle då inte stannat kvar för att möta deras arga blickar när bilarna är buckliga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback